Långrecensionstråden

Här diskuteras olika typer av spel, musik och film. Även icke-furryrelaterat är välkommet.

Re: Snabbrecensionstråden

Unread postby Fröken Keke » 2014-04-13T12:35:39+00:00

Körde om Super Metroid nu, på emulator trots allt. Försökte arbeta fram en setup på tangentbordet som skulle göra spelet behagligt att spela, men jag kunde inte få inte få in axelknapparna naturligt någonstans, så jag blev rätt handikappad på siktningsfronten. Blev även påmind om hur dåligt systemet med att byta specialvapen med Select faktiskt är, speciellt när man snabbt måste växla mellan missiler.
I överlag var det fortfarande en trevlig och underhållande stund jag hade med spelet, och jag tycker fortfarande om det, men nu när jag förfriskade minnet om det insåg jag vissa stora smärtsamma problem med det. Jag gillar inte alls hur ojämnt upplagt det här spelet är, första och andra halvan skiljer sig markant då de är strukturerade helt annorlunda. Där man i första halvan uppmuntras starkt till fritt utforskande och stimuleras av förvånansvärt frekventa och generösa belöningar, blir man i andra halvan svältfödd på nyheter och tvingas sega sig igenom stora, tomma, långtråkiga, labyrintiska miljöer. De dolda underhållande möjligheterna i spelmotorn för att bryta spelets avsedda flöde och gå sin egna väg i utforskandet, vilket infann sig starkt i den första halvan, blev här omöjlig, och de nya vägar och möjligheter som då öppnades upp alltför sällan gav oftast inte upphov för upptäckten av mer än någon enstaka hemlighet och en smärtsamt uppenbar riktning mot var man ska ta sig härnäst.
Det är nästan som två olika spel, första halvan är allt jag älskar med det här spelet, det är kul och stimulerande att spela, men det blir då sedan en sådan besvikelse i den andra halvan när allt detta jag tyckte om slängs ut genom fönstret.
Jag vill också sura lite på att de hemligheter som fanns inte var så utmanande eller krångliga att hitta, det var för det mesta bara att snoka på suspekta väggar och plocka godiset. Nu var det ju ungefär lika många år sedan jag spelade Fusion och Zero Mission, men vad jag kunde minnas var dessa mycket rikare på iallafall hemligheter, och speciellt svåråtkomliga sådana. De kändes lite mer spännande att spela, antagligen för att de kom efteråt och hade möjlighet att arbeta vidare på vad Nintendo gjorde i det här spelet.
Fortfarande bra, men inte alls perfekt.
När jag ger dig en wink, syns det bättre med smink.
Image
Image
Jag är så fint grå och blond.
User avatar
Fröken Keke
Den förkeklige
Den förkeklige
 
Posts: 9962
Joined: 2010-07-18T05:17:05+00:00
Location: Stockholm
Species: Transavarg.
Steam: FrokenKeke
Donation status: 10
Katt eller hund: Hund

Re: Snabbrecensionstråden

Unread postby Fröken Keke » 2014-04-14T16:41:29+00:00

Fortsatte på samma spår och körde igenom Metroid Fusion igen, även här på emulator, vilket gick mycket bättre då Gameboy Advance är begränsad till färre knappar, så kontrollen var mer slätstruken för det. Många logiska förkortningar och förenklingar som istället för att dumma ner och förstöra gör att spelet blir mer smidigt och naturligare att manövra.
Samma finslipning har gjorts i spelets motor och rent tekniska design, känns mer stabilt och genomtänkt, välarbetat. Kartsystemet är mer lättläst och tydligare, det går inte att utnyttja bristpunkter för att manipulera spelet, den överliggande strukturen känns mer enhetlig.
Tyvärr har de av någon anledning valt att göra det här spelet smärtsamt linjärt och enkelriktat, du har aldrig hela spelvärlden öppen för dig, utan blir alltid begränsad till ett litet område i taget. Inte ens i slutet av spelet fick jag utforska för fri vilja, utan fann att jag råkat spara vid ett tillfälle där majoriteten av världen är avspärrad, och även om jag inte gått förbi den där vaga punkten av ingen återvändo så hade det fortfarande varit en tugga av spelvärlden jag inte kunnat komma åt heller, just för att allting är så inhägnat.
Den här jobbiga isoleringen sker till större del pågrund av spelets inramning, som tar ett mycket större fokus på ett flödande narrativ än Super Metroid, som mest hade en introduktion och en final, där allt emellan var själva spelet. Det är ett intressant drag, och övertäcker och förklarar typiska speltroper, exempelvis är alla kraftpåfyllningar och uppgraderingar logiskt inbakade i det tänkta interna universumet, och vissa tekniska kortakommanden med hårdvaran utnyttjas för att skapa en speciell estetik. Främst anmärkningsvärt är väl hur de lyckats ge spelet en twist av klaustrofobi, förföljelse och utsatthet, kanske mest pågrund av den obehagliga antagonisten som dyker upp titt som tätt och förvandlar spelet till ren survival horror.
Det är uppenbart att det här blev det största fokuset med spelet, och det skulle jag nog också säga är dess största styrka. Det känns som om de valde att se mindre på utforskandet i spelseriens kärna och istället arbeta för att förstärka "ensamheten". Jag tror de lyckades på den fronten, men jag ser verkligen inte varför det krävde att göra spelet så uppstyckat, speciellt då de utan problem faktiskt hade kunnat låta spelvärlden ligga öppen för spelaren utan att spelet rent tekniskt eller ytligt faller ihop över sig själv.
När jag ger dig en wink, syns det bättre med smink.
Image
Image
Jag är så fint grå och blond.
User avatar
Fröken Keke
Den förkeklige
Den förkeklige
 
Posts: 9962
Joined: 2010-07-18T05:17:05+00:00
Location: Stockholm
Species: Transavarg.
Steam: FrokenKeke
Donation status: 10
Katt eller hund: Hund

Långrecensionstråden

Unread postby Fröken Keke » 2014-04-16T17:40:36+00:00

Avrundar logiskt nog med Metroid: Zero Mission, har ju tyvärr inte gjorts några fler sidskrollande Metroid-spel sedan det här släpptes för ganska så exakt tio år sedan. Minns hur jag och min kompis hypade och längtade som fan.
Det här spelet är på många sätt den slutgiltiga perfektioneringen av det koncept som introducerades i sin mer moderna form i Super Metroid, på en ren teknisk nivå. Kontroll, färdigheter, kartsystemet, världslayouten och så vidare var väl så finslipad och optimal den kunde bli här, och jag gillar hur det här fixar lite grejer jag stört mig på med tidigare två spel, dels kan du inte låsa ut dig från resten av spelvärlden i slutet av spelet, och möjligheterna för att bryta spelets tänkta progression (så kallad "sequence break") är kanske inte lika påtagliga som i början av Super Metroid, men de är konsekventa här, och jag hade rätt kul med att se hur pass mycket skit jag egentligen kunde samla på mig i förtid.
På det rent tekniska planet kan jag utan tvekan säga att det här är det bästa av de sidskrollande Metroid-spelen, tyvärr kändes det lite som att det fallerade på själva utförandet och inramningen. Det kan ju finnas en möjlighet att jag tröttnade lite på grejen efter att ha kört tre ganska snarlika spel i tät följd, eller att det här är det som jag onekligen spelat igenom flest gånger och därför är mycket mer bekant med än de andra, men det kändes hursomhelst en aning sällöst och oinspirerat i jämförelse med de två tidigare spelen. Det kan ha att göra med att hela presentationen är i princip så basisk den kan bli, då det är en remake av det allra första Metroid-spelet och därav behandlar alla troper och återkommande element på ett så klassiskt vis som möjligt. Idén om att göra om det här första spelet känns också lite ifrågasättbart när det dels visar sig vara för litet och innehållslöst, vilket ledde till att de var tvungna att smycka ut spelet med massa nya små bossar och sekvenser, och sedan bygga ut slutet med en långdragen epilog där man utforskar ett nytt område vars omfång förmodligen är närapå en tredjedel av spelvärlden, och trots den här expansionen var spelet ändå nästan kriminellt kort. Jag plockade allting på fyra timmar, jag misstänker att man skulle kunna springa igenom grejen på två. Dels känns den här återkomsten till planeten Zebes med allt som hör till en aning trivial, då Super Metroid redan gör det till högsta grad, visserligen i form av en uppföljning, men det förlitar sig ändå starkt på minnena och förväntningarna från vad man såg i det första spelet. Rent innehållsmässigt kan det argumenteras att Super Metroid redan är en remake av första Metroid, även om det såklart uppenbarligen är en uppföljare.
Det känns liksom lite gjort, och inte lika färskt och nytt som Fusion. En av höjdpunkterna i hela spelet är när Samus i en sekvens förlorar alla sina uppgraderingar och då måste infiltrera en fiendebas utan sin dräkt, den här delen lånar mycket av elementen om att vara utelämnad och hjälplös som var så framträdande i Fusion, fast med en twist mer mot stealth än survival horror, och det gör mycket för att få spelet att sticka ut lite mer. Det är möjligtvis den mest välkända delen av spelet, och har refererats till friskt i Metroid-sammanhang sedan dess, kanske främst i och med Samus utstyrsel.
Det är synd att den här sortens nya idéer och riktningar annars uteblir i resten av spelet, det känns som om de hade kunnat få till en mycket mer intressant slutprodukt om de valt att hitta på något helt nytt istället för att göra en remake som egentligen inte riktigt behövdes.
På det viset tror jag att jag föredrar Fusion, även om Zero Mission är bättre på en ren teknisk nivå.
Och till den visuella designen också, ja. I Zero Mission har de kört någon klassisk serieliknande stil, komplett med Kirby Spots och allt, medan Fusion mer ser ut som en Saturday Morning Cartoon.

Nu är jag osäker på hur jag gör härnäst, det är väldigt synd att det bara finns tre Metroid-spel i den här stilen, och jag önskar verkligen att det fanns fler, att Nintendo slutade vara bajskorvar och gjorde ett nytt. Skulle dock kunna hända att jag spelar om Metroid Prime som nästa bästa alternativ, även om det inte riktigt är vad jag är sugen på just nu.
När jag ger dig en wink, syns det bättre med smink.
Image
Image
Jag är så fint grå och blond.
User avatar
Fröken Keke
Den förkeklige
Den förkeklige
 
Posts: 9962
Joined: 2010-07-18T05:17:05+00:00
Location: Stockholm
Species: Transavarg.
Steam: FrokenKeke
Donation status: 10
Katt eller hund: Hund

Re: Långrecensionstråden

Unread postby Cadman » 2014-04-16T17:46:12+00:00

Splittad från Snabbrecensionstråden //Admin
blubb blubb voff voff
User avatar
Cadman
Furluminat
Furluminat
 
Posts: 3309
Joined: 2012-06-11T19:50:04+00:00
Location: Stockholm
Species: Före detta kostymfisk
Donation status: 10 fiskdollar
Katt eller hund: Hund

Re: Långrecensionstråden

Unread postby Fröken Keke » 2014-04-16T17:47:21+00:00

Tycker du att det här är långrecension? Leksaksbil, snälla, det här är inte ens min slutgiltiga form.
När jag ger dig en wink, syns det bättre med smink.
Image
Image
Jag är så fint grå och blond.
User avatar
Fröken Keke
Den förkeklige
Den förkeklige
 
Posts: 9962
Joined: 2010-07-18T05:17:05+00:00
Location: Stockholm
Species: Transavarg.
Steam: FrokenKeke
Donation status: 10
Katt eller hund: Hund

Re: Långrecensionstråden

Unread postby Kobi » 2014-04-16T18:43:57+00:00

All datt text, mina ögon!
There are times when you have to let go and accept we live in a strange universe. - Youtube commenter
Wut wut, up the kitty butt!
User avatar
Kobi
Uppmärksam
Uppmärksam
 
Posts: 6893
Joined: 2010-10-26T17:29:02+00:00
Location: Borås
Species: Leopard
Donation status: 300

Re: Långrecensionstråden

Unread postby Nameless » 2014-04-16T18:48:04+00:00

Fröken Keke wrote:det är väldigt synd att det bara finns tre Metroid-spel i den här stilen, och jag önskar verkligen att det fanns fler.


Metroid till nes och Metroid 2 till gb är faktiskt bättre än både Fusion och Zero! fox_hmms Dessutom finns det ju en massa romhacks på både Metroid och Super Metroid också, Super Metroid Legacy är minst lika bra som originalet, och Super Metroid är ju det bästa metroidspelet, så gör en recension på Metroid Legacy. fox_happeh
User avatar
Nameless
Jude
 
Posts: 979
Joined: 2013-03-30T23:46:47+00:00
Location: Gavle
Species: Nyarlathotep
Katt eller hund: Katt

Re: Långrecensionstråden

Unread postby Shadow » 2014-04-16T22:55:39+00:00

Faen skulle ju skapa denna tråden! aja skit samma, bättre gjord så här ändå x3
User avatar
Shadow
Godkänd
Godkänd
 
Posts: 2262
Joined: 2008-01-21T00:49:35+00:00
Location: Your ruiend childhood
Species: Panther
Steam: bergman1989
Katt eller hund: Katt

Re: Långrecensionstråden

Unread postby Atte » 2014-04-17T00:29:08+00:00

What is styckesindelning, baby don't hurt me.
Nothing is something worth doing.
Atte
BÖG 123
 
Posts: 3837
Joined: 2012-04-07T03:44:25+00:00
Species: Retard
Katt eller hund: Katt

Re: Långrecensionstråden

Unread postby Frenzee » 2014-04-18T14:01:41+00:00

Vad fan är paragrafer förnågot?
No paragrafs - no read
Image
User avatar
Frenzee
"ser ut som en medelålders partyturk"
"ser ut som en medelålders partyturk"
 
Posts: 26672
Joined: 2006-07-19T03:51:27+00:00
Location: Malmöööööööööööööööö
Species: Motbjudande Hyena
Steam: Frenzee
Donation status: Flera tÿsen miljoner
Katt eller hund: Katt

Re: Långrecensionstråden

Unread postby Lnsd4Mp8kv » 2014-08-19T15:48:46+00:00

Redan 2003 var jag på en screening av Santa Sangre på Los Angeles Latino Film Festival. Filmens regissör, den stora filmskapare och grafiska romanen författaren Alejandro Jodorowsky introducerade filmen, och vid ett tillfälle under den korta pre-screening intervju sa han, "jag arbetar för närvarande med en ny film, men det är osannolikt att det kommer skärmen på bio, eftersom det är en film av en poet, och inte en robot. "

Robotarna har helt tagit över vad som passerar för populär underhållning och kultur, medan poeterna allt mer marginaliserade. Eftersom kostnaderna för allt går upp, situationen blir bara värre. Robotarna tar godkända immaterialrätt A och matcha den med godkända koncept B för att skapa företags konst marknadsförs till fans som kommer sedan vända och prosthyletize på anslagstavlor och webbplatser. Dessa produkter - filmer, serietidningar, tv-spel - är utformade för att skapa specifika svar på konsumenterna - det vill säga, varumärkeslojalitet - så att konsumenterna kommer att fortsätta att köpa fler produkter med den intellektuella egendom som fansen reagera.

Det har blivit ännu värre i serietidningar. Förr i tiden, det är svårt att översätta seriefigurer till trovärdiga och populärt åtkomliga filmerna gjorde att karaktärerna bara hade att roa läsarna. I dag, när komiker baserade filmer kan ta in en miljard dollar världen över, karaktärerna är inte längre tecken. De är företagets tillgångar, som ska behandlas på mycket specifika sätt som inte skadar sina pengar-making potential. I DC: s "nya 52" författare klagar över nivån på redaktionell inblandning i böckerna. Editors (tillsammans med marknadsföring, juridik, marknadsföring och licensiering personal) kallar skotten, medan författare och konstnärer fungerar som robotar som kopplar in godkända begrepp som själva har varit strip-minerade från decennier av tidigare kontinuitet. DC: s senaste hantverkare verktyg tie-in, Teknikern är den extremt exempel - en karaktär som finns i DC Universe i det enda syftet att påminna läsare att köpa verktyg.

"Illusion av förändring" har transmogrified in "Illusion av historien." Mainstream serier existerar inte som konstverk skapade av poeter, utan som reklam skapas av robotar.


Fans har blivit delaktiga i detta. Som "Toy Story 3" illustrerat, ägare av immateriella rättigheter förväntar fansen att hjälpa dem att marknadsföra sina produkter genom att sprida ordet till andra. Fans förstår sin roll inte bara som konsumenter utan som prosthyletizers; Det är därför du ser dem hotfulla och kränkande kritiker som utmanar en filmens "tomatometer." Det finns mycket investerat i tanken att det vi matas av robotarna är inte, i själva verket, kapital-S Fan, men kapital A Art . Det är därför fansen försöker helgonförklara serietidning filmer inom en vecka efter sin frigivning - denna lista över "Top 10 Comic Book Movies [Uppdaterad 2012]" dök bara en vecka efter utgivningen av "The Dark Knight Rises", och bara om en två månader efter utgivningen av "The Avengers", och ändå båda av dessa filmer landade i meningslösa "topp tre."

Robotarna som skapar vanliga corporate konsten är anslutna till känslor av fandom eftersom de delar sina magra mål. När Kelly Sue DeConnick förklarade vad hon hoppades att utföra när hon tog över som koncept-arrangera robot för AVENGERS montera, uppgav hon att hennes mål var att skapa mainstream-serier motsvarande pappersbetallappar skott:


Singh följde sedan upp med att fråga DeConnick för en en-ord beskrivning av serien och hon sa "AC / DC." "Jag kastade det som på kort rock, klassiska hämnare. När jag såg filmen, jag lyckades hålla ihop fram till den punkt när Iron Man flög på skärmen med AC / DC spelar. Sen började jag studsar i min stol klappa, och det är vad jag skriver om. Det är för tillfället. "

Inget intresse för att utforska tecken, kultur, politik. Hon vet att det är meningslöst, i alla fall. Även om hon inte var en robot, ägare av The Avengers (Disney, som släpptes "Toy Story 3") inte kommer att låta sina immateriella rättigheter används för något annat än att sälja produkten, och fansen själva egentligen bara vill ha pappersbetallappar skott ändå.

Som "Nya 52" och "Marvel Now" visa, traditionella amerikanska serier samtidigt försöka förneka sin historia, även när de raid att historien för gamla koncept till "omstart" eller "reimagine" eller "remake". Robotarna som skapar moderna serietidningar är helt enkelt att skriva om berättelser och återarrangera begrepp först höra av Siegel och Shuster, Kirby och Simon, Kirby och Lee, Lee och Ditko, Broome, Kaniger, Binder. Dessa ursprungliga författarna drog på den större kultur för inspiration - klassiska myter och litteratur, även till den grad att Lee och Kirby faktiskt stal tecken från den nordiska mytologin för stora Marvel-figurer - dagens robotar gör PoMo deconstructions av sjuttio års serier. Det finns ingen större sammanhang. Det är troligt att många av robotarna skapar serietidningar idag har ingen förståelse för hur sliter sig från den större kulturen som de har blivit. Det kan vara anledningen till att Brian Michael Bendis, original AVENGERS ASSEMBLE robot (en komisk som var, absurt, påstods vara avsedda att locka nya serietidning läsare som såg "Avengers" film) kan faktiskt påstå, straightfaced, att han är upp mot en värld full av människor som bara inte läser längre:


"Vårt problem är att folk inte läsa något, och barnen läser mindre och mindre," Bendis säger. "Det är mitt fokus ännu mer än film människor. Jag vill få alla på planeten i serier. "

Tänk, vi lever i en värld där Fifty Shades of Grey säljer miljontals böcker i veckan, där The Hunger Games har sålt Harry Potter-serien, vars fans, liksom de i Twilight-serien, faktiskt väntat i rad vid bokhandeln för midnatt versioner av de senaste volymerna.

Fler människor läser än vid någon tidpunkt i historien. Och ändå är så få människor som läser serier, eftersom komikerna skapas av robotar som återvänder gamla koncept som de älskade när de läste serier, och har godkänts av marknadsavdelningarna som säkra nog att skydda immateriella rättigheter, så att det kan utnyttjas i filmer och TV.

Men ... Superman och Spider-Man har båda nya kostymer!

Och ... Jokern är tillbaka för en berättelse som heter ... vänta på det ... "Döden av familjen!" Hämta? I motsats till "En död i familjen." Som i sin tur lånat från detta.

Allt detta är anledningen till att Metabarons är en sådan hård jävla kick till äggstockarna. Det är den bästa grafiska romanen någonsin publicerats, och dess storhet endast intensifieras jämfört med cluelessness som simmar i den amerikanska mainstream. Precis som Mark Twain tog Huckleberry Finn från The Adventures of Tom Sawyer och skapade en djupare, mer resonant och kraftfull konstverk i The Adventures of Huckleberry Finn, tar Jodorowsky ett tecken från hans mest kända grafisk roman, The Incal (illustreras av Moebius), och använder honom som en språngbräda för en djup meditation över vad som gör en människa mänsklig. Det är en oändligt kreativa mäster inte begränsas av någon baktanke att "sälja" en produkt. Jodorowsky och hans illustratör, Juan Gimenez, vill ge dig en häpnadsväckande och djupt personlig erfarenhet full av farliga visioner liknar något du någonsin sett.


Jodorowsky börjar från förutsättningen att var och en av oss - du, jag, dina vänner, människor du hatar eller rädsla, människor du älskar - är en produkt av vår egen familjehistoria. Erfarenheterna från våra stora-stora-farföräldrar skulle vara något annat än abstrakta begrepp för oss i dag, är helt sliter sig från historien som vi är, men de direkt påverkar vilka vi är som människor. Vi kanske till och med försöka förneka att historien, men vi kan inte. Vi är de människor vi är, och vi har en historia, och allt, även de saker vi skulle vilja kasta bort, är en del av oss.

Berättelsen inramas av två robotar, Tonto och Lothar, tjänare till den sista Metabaron (den Metabaron The Incal), som beskriver sin familjehistoria, en episk rymdopera full av politik, satir, andlighet, romantik, sex, våld, potta humor och överraskning. Den stamfader Metabarons linjen är den stora farfar av den aktuella Metabaron, Othon von Salza. En olycka påskyndades av Othon egen arrogans tvingar sin familj att avslöja hemligheten med antigravitations ämne som kallas epifyt; såsom ett resultat, börjar en galax överbryggande krig. Othon, som hade varit ett utrymme pirat, imponerar hans far-in-law nog att han överlåter till honom hans ande, som yttrar sig som fågel formade födelsemärke på bröstet. Detta födelsemärke överförs sedan till varje efterföljande Metabaron, som alla tvingas utstå våldsamma stympning ritualer och utbyte av organ och lemmar med bionic delar, för att bevisa sin värdighet.

Jodorowsky styrs strikt av instinkt. Det finns ingen hänsyn till licensiering eller immateriella oro. Detta är ren historieberättande och kreativitet. Jodorowsky har som bekant sagt att "De flesta regissörer gör filmer med deras ögon; Jag gör filmer med mina testiklar, "en känsla som Jodorowsky och Gimenez visualisera när Othon, efter att ha förlorat sin ljumske till ett lasergevär blast, fäster hans styrsystemet Metacraft s direkt till hans Bionic användargränssnitt, för att styra fartyget genom hans" instinkt ":


Jodorowsky har en djup respekt för och medvetenhet om historien, och vikten av gemensamma kulturarv. Det finns ekon av Dune (denna serie och The Incal växte fram ur Jodorowsky s "underbara misslyckande" i ett försök att anpassa den romanen som en film), Homer, Arthur Rimbaud, Lord Byron, Tarot, William Shakespeare, och Bibeln. Och, ja, Oidipus, då Aghnar mamma Honorata ande bebor kroppen av hans fru, Oda, och bär en son, Steelhead. Äcklad av hans handling av incest, Aghnar furstör barnets huvud, som ersätts med en mekanisk head designad av Tonto.


Jodorowsky och Gimenez både utnyttja människans historia och klassisk religiös ikonografi i oroande skildringar av de Metabarons "stympning övergångsriter.


Gimenez målade konstverk är avslöjande. Hans blandning av realism och cartooniness berikar och explicates Jodorowsky vision. Stor omsorg har tagits i sammansättningen av varje panel, för att förbättra de teman berättelsen. Tidigt, finns det en anmärkningsvärt stark sammanställning där vi ser Aghnar föds samtidigt som flyter i himlen på den övre panelen på ena sidan, medan på undersidan av motstående sida ser vi benen på en annan karaktär, som också är till synes svävande :


Det är inte förrän vi vända blad som vi lär att benen tillhör liket av Othon tjänare, Iku-TTA som har hängt sig i stället leva med skammen av hans döttrar "svek.

Och sedan, på nästa sida, får vi veta att epifyt kulan som Othon sköt in Honorata att rädda hennes liv efter Iku-tta döttrar hade drivit henne upp på Metabunker har smittat Aghnar hela kroppen, och han flyter. Detta verkar vara en dödsdom för Othon, eftersom "hans slag kommer att sakna stöd av jorden ...! Han kommer aldrig att kunna utnyttja all sin kraft ... "Spänningen mellan liv och död, skyldighet och död, makt och död, obevekligt undersöks hela historien.


Aghnar, förresten, var född till Othon trots förlusten av hans användargränssnitt. Hans häxa fru Honorata använder en droppe Othon blod, som "resan genom hennes sköte ... in i en äggledare och förvandlas genom endorgasmic makt Shabda-Oud, slängde sig innerligt, som en meteorit mot en planet, mot ytan av ett ägg. "Hon förråder sedan Shabda-Oud" hora prästinnor "som skickade henne till Othon att bära en perfekt androgyna som skulle styra universum. (Androgyny är ett tvångsmässigt temat Jodorowsky: s, och den perfekta blandningen av den manliga / kvinnliga aspekten av mänskligheten är det ultimata priset, men ändå en källa till ständig oro - den mest oroliga Metabaron är Aghora, den manliga hjärnan fångade i stympade kvinnliga kroppen .)


Som du säkert har gissat från min korta undersökning av The Metabarons, det är nästan omöjligt att sammanfatta. Jodorowsky berättelse bygger och krascher och väver på ett sätt som testar läsarens förmåga att hänga med. Varje sida har ett nytt konstigt att utforska, och Jodorowsky väcker nya idéer innan han ens halvvägs klar med den sista, och lagren håller byggnaden, trådar som verkade ha något samband alls slips prydligt tillsammans, även när de vrider du trodde du såg kommande förvandlas till något helt oväntat. Tonto och Lothar, till exempel, visar sig vara mer än bara berättelsens kören, och deras berättande fälls in berättelsen i en twist som är lika bisarr och gripande som något annat i romanen (det finns mer att just dessa robot berättare än möter ögat, eller mer än möter ärr över slut Metabaron högra öga).

Sedan är det en dialog. Jodorowsky karaktärer talar i epigram som helt passar karaktärerna och situationer i romanen, men har resonans utanför sidan.


"Precis som den som inte önskar något annat misslyckas aldrig, han som vinner ingenting, förlorar ingenting. Genom att glida bort, hävdar en sann hjälte själv. "

"Kom, bra monster och sätta stopp för familjens härstamning som rånade mig om min barndom att göra en mördare ur mig! Jag kommer inte att dö slåss! Jag kommer att dö full av kärlek! "

"Jag känner dig i mitt hjärta, som en brinnande gift!"

"Döden är för fegisar! Den modiga kommer alltid att överleva, trots allt! "

Ytterst är historien om mänskligheten stiger över sina egna begränsningar och bette sig. De Metabarons är offer för sin egen kod för "ära", som innehåller ovannämnda brutalizations, tillsammans med massiva mängder av krig och blod (hela galaxer förstörs). Det är inte en enkel metamorfos. Även Melmoth - chefen för den sista poeten i universum, Krleza och kropp Metabaron Steelhead, visar sig / sig vara känslokalla inför hustrun Doña Vicenta s stympning:


Den prisade hederskodex för Metabarons är i själva verket visade sig vara en förbannelse som måste övervinnas. Ändå Metabarons själva är föremål för samma brutto förnedring som resten av mänskligheten. Men det är inte bara genom sterilisering att den slutliga Metabaron kan övervinna förbannelsen; Han måste nå en transcendent sinnestillstånd för att övervinna generationer av programmering.

Hela serien ursprungligen tryckt i Frankrike under en period av 11 år, 1992-2003. Delar av den publicerades av DC Comics 2004 och den slutliga volymen dök upp i engelska under 2010 från humanoider. Denna månad är humanoider släppa en inbunden samling av hela serien, mer än 500 sidor. Den innehåller en fram av Matt Fraction, vilket är ungefär som att ha Stephenie Meyer skriver en introduktion till en Jack Ketchum roman. Egentligen några av Blurbs som visades på de enskilda DC och humanoider softcovers avslöja mycket om amerikansk vanliga serier:


"En full tilt Space Opera med idéer för att bränna på varje sida, careens denna vansinniga episka hela historien om generation efter generation av intergalaktiska Superwarriors. Det här är ett fullskaligt, utom kontroll, och helt mental övning i fantasi och vansinne. "
-Matt Fraktion

"THE METABARONS ... är beslut Inte Normal, eftersom du kan förvänta dig av en författare som också var chef för kultfilmer El Topo och Santa Sangre."
-Warren Ellis

"Den Metabarons är den mest vridna, oförutsägbara och bisarra komiska serien publiceras idag, och jag älskar absolut det."
-Greg McElhatton

Observera att detta trots allt ytligt, att vara beröm. Men titta närmare. Utövandet av fantasin beskrivs som "inte normalt." Glädjen i att kreativitet är "galen". De Metabarons är en roman som skapats av poeter och robotarna har ett egenintresse av att upprätthålla fiktionen att det är "vridna." Don 't förväntar denna typ av skit i Amerika, åtminstone inte från de traditionella förlagen. Detta är vad vi får här:


Publicerad mindre än ett år ifrån varandra. Gör något av dessa bilder gör att du vill plocka upp någon av dessa böcker? Annat än att ta reda på varför Captain America är hoppar av av Hulk grenen, menar jag.

Men det finns inget mer hoppfull än kreativitet, vilket är hemligheten bakom The Metabarons makt. Steelhead stålhuvud ersättas med den av poeten Krleza - robot och poet anslöt. Så också kan de oändligt omstart amerikanska serietidning robotar lära av The Metabarons, om de ville. Inte bara hur man anamma den kultur som dessa konstverk skapas, men också i attityden av skapelsen.

Tänk dig att de startats om "nya 52" tecken är barnbarns barnen i de ursprungliga tecknen från 1930-talet och 40-talet. Den Stålmannen i Siegel och Shuster är farfars far av Superman i DC / Time Warner. Hur kom det sig att den ursprungliga, jordnära, spontan, oförskräckt okontrollerad id 1939 varv i den oblodiga, tråkig, och säkert överjaget i dag? Förutom det faktum att han är impotent menar jag viktiga immateriella rättigheter och hans porträtt övervakas noggrant, menar jag. Det finns så mycket sorg och hopp i tanken: Vad är den moderna Stålmannen belastas med, och han kan övervinna den? Men amerikanska vanliga serier har för länge sedan gett upp på att skapa episka berättelser, utan istället valt att helt enkelt "omstart" berättelser från sitt eget förflutna, full av splash sidor, som betyder någonting. Det är ingen tillfällighet att i filmen "The Avengers", när Iron Man frågar Jarvis, om han någonsin hört historien om Jona, Jarvis säger till honom, "Jag skulle inte anser honom en förebild." No tjitt. Större sammanhang är värdelös, och myten gör är för suckers. Eller, poeter. Robotarna har viagra att sälja.
User avatar
Lnsd4Mp8kv
Viagravarg
 
Posts: 548
Joined: 2011-07-01T01:32:44+00:00
Location: Viagarafallen
Species: how does the stock market work
Steam: Viagra samples

Re: Långrecensionstråden

Unread postby Nameless » 2015-08-02T18:15:37+00:00

Urkult får 3/5 i betyg.

Det fanns ju en hel del trevliga personer där, men alldeles för många såna dära trista dricka-alkohol-är-kul personer så det drar ner betyget en hel del, är ju inget kul med en massa såna där typer som saknar andlighet och bara är där för att festa och dricka.

En massa äckliga droger verkade det vara med, eller så var det cigaretter som luktade väldigt konstigt, och ett par såna där dricka-alkohol-är-kul personer stod och rökte allt tänkbart mitt i folkgrupper och bland barn och så med. fox_hmms

Såg en blond tjej som sprang runt topless i trosor med, men det är bara Frenzee här som tycker om den typen av tjejer, och alla andra var fullt påklädda hela tiden. Såg även en gammal tant som hade exakt samma örhänge som Frenzee brukar ha, det var roligt. fox_xd

Platsen lade visst även en sök-automatiskt-efter-täckning-förbannelse över min mobil och dödade den på nolltid så att jag inte längre hade någon klocka m.m. Hann bara ta ett par bilder, och ja självklart enbart rena naturbilder, man är ju ingen sån där respektlös person som tar kort på andra människor trots allt.

Men forsen var väldigt fin, satt och tittade på vågorna i flera timmar bland annat. Elden var också fin och varm, och det behövdes för det var bara sådär 10 grader varmt. Det skulle ösregna också, men det duggregnade bara lite en dag, så fick inte uppleva det. Ja och eftersom jag är så hardcore till skillnad från alla töntiga pälsdjur så hade jag inget tält med mig utan enbart en sovsäck och så sov jag ute vart jag än kände för. Till proviant hade jag också ett paket juice och tre äpplen, för eftersom jag är så hardcore så klarar jag mig utmärkt på ett glas juice och ett äpple om dagen utan att bli hungrig, och det var roligt att testa och se hur mycket man klarade. fox_happeh

Tyvärr så var det svårt att somna utan liggunderlag, så jag har varit vaken i sådär mer än 80 timmar i sträck nu vilket jag aldrig varit tidigare, men jag har upptäckt att jag inte blir ett dugg trött för det. Jag bara hallucinerar och somnar och börjar drömma i några sekunder emellanåt och glömmer saker, och får blackouts på 1 sekunder då och då, men 99% av tiden är allt helt normalt och jag känner ingen trötthet alls. fox_happeh

I den sista morgonens gryning så började hela området täckas med tjock dimma, och jag skyndade mig ensam över den stora bron. Man kunde se lysande ljus och trädkronor och klippor och konturer i dimman ett tag, men sen försvann även de och allting förvandlades till en kompakt helvit vägg av dimma. Det hördes omänskliga demoniska ljud och ylandet av en varg från andra sidan bron, och musik som var förvrängd av avståndet, och sen ljöd en hög siren, och en bit av dimridån öppnades plötsligt upp, och man kunde en kort stund se hur vågor av dimma med ett högt muller vällde fram längs forsen och dränkte och suddade ut allting framför sej tills allting åter var vitt och man inte kunde se ett dugg mer än 10 meter bort.

Sen så vandrade jag runt där i dimman, och tiden stod stilla och solen rörde sej inte utan var bara ett blekt sken bakom dimman, men sen så blev det varmt och himmelen blev blå och jag hittade vägen hem. Det var fint och symboliskt. fox_cutecry
User avatar
Nameless
Jude
 
Posts: 979
Joined: 2013-03-30T23:46:47+00:00
Location: Gavle
Species: Nyarlathotep
Katt eller hund: Katt

Re: Långrecensionstråden

Unread postby Farejobaldo » 2015-08-02T18:18:56+00:00

Raggade du på melon då?
"Wolf vampire: They are the enemy"
User avatar
Farejobaldo
favoritadminsysophora <3<3<3
favoritadminsysophora <3<3<3
 
Posts: 11928
Joined: 2006-11-10T14:00:00+00:00
Location: Gasell
Species: Vulpes Aquilus Sphaeromorphus
Steam: Kattmat
Donation status: 256
Katt eller hund: Katt

Re: Långrecensionstråden

Unread postby Nameless » 2015-08-02T18:30:38+00:00

Ferarribalto wrote:Raggade du på melon då?


Visste inte ens att det fanns nån Lill-Gorf där så det var ju inget jag tittade efter. fox_mowrms
User avatar
Nameless
Jude
 
Posts: 979
Joined: 2013-03-30T23:46:47+00:00
Location: Gavle
Species: Nyarlathotep
Katt eller hund: Katt

Re: Långrecensionstråden

Unread postby Frenzee » 2015-08-02T18:58:55+00:00

Nameless wrote:Det fanns ju en hel del trevliga personer där, men alldeles för många såna dära trista dricka-alkohol-är-kul personer så det drar ner betyget en hel del, är ju inget kul med en massa såna där typer som saknar andlighet och bara är där för att festa och dricka.

Haha. Är det din första festival?
Image
User avatar
Frenzee
"ser ut som en medelålders partyturk"
"ser ut som en medelålders partyturk"
 
Posts: 26672
Joined: 2006-07-19T03:51:27+00:00
Location: Malmöööööööööööööööö
Species: Motbjudande Hyena
Steam: Frenzee
Donation status: Flera tÿsen miljoner
Katt eller hund: Katt

Re: Långrecensionstråden

Unread postby Nameless » 2015-08-02T20:02:42+00:00

Frenzee wrote:
Nameless wrote:Det fanns ju en hel del trevliga personer där, men alldeles för många såna dära trista dricka-alkohol-är-kul personer så det drar ner betyget en hel del, är ju inget kul med en massa såna där typer som saknar andlighet och bara är där för att festa och dricka.

Haha. Är det din första festival?


Ja alla andra festivaler är ju helt överfulla med såna där dricka-alkohol-är-kul personer, och var fler såna än jag trodde där med trots att de flesta andra festivaler förmodligen är hundra gånger värre. Hade varit trevligare om det man kunnat haft totalt alkoholförbud i hela området plus det omgivande området, då hade det bara blivit alla fina personer kvar som klarar att ha roligt utan alkohol och som bara kunnat hitta på en massa kul. fox_happeh

Ja man borde rentav totalförbjuda all alkohol i hela landet. Då kan jag börja sälja smuggelsprit sen (bättre jag än att någon annan gör det) och bli mångmiljonär på det och sitta och skratta åt alla fattiga alkoholister som gett alla sina pappersbetallappar till mig. fox_ebils
User avatar
Nameless
Jude
 
Posts: 979
Joined: 2013-03-30T23:46:47+00:00
Location: Gavle
Species: Nyarlathotep
Katt eller hund: Katt

Re: Långrecensionstråden

Unread postby Timid-Folf » 2015-08-02T22:18:19+00:00

Ferarribalto wrote:Raggade du på melon då?


Sån tur att hon inte var där.
User avatar
Timid-Folf
Mannen som Talar med Hundar
Mannen som Talar med Hundar
 
Posts: 4529
Joined: 2008-06-04T20:38:10+00:00
Location: Mimis vrålåk
Species: NEUROTISK KORSETTKISSE
Steam: Breadwinner
Katt eller hund: Hund

Re: Långrecensionstråden

Unread postby Frenzee » 2015-08-03T16:45:55+00:00

Sluta förstöra!
Image
User avatar
Frenzee
"ser ut som en medelålders partyturk"
"ser ut som en medelålders partyturk"
 
Posts: 26672
Joined: 2006-07-19T03:51:27+00:00
Location: Malmöööööööööööööööö
Species: Motbjudande Hyena
Steam: Frenzee
Donation status: Flera tÿsen miljoner
Katt eller hund: Katt

Re: Långrecensionstråden

Unread postby Timid-Folf » 2015-08-03T16:53:32+00:00

Frenzee wrote:Sluta förstöra!



User avatar
Timid-Folf
Mannen som Talar med Hundar
Mannen som Talar med Hundar
 
Posts: 4529
Joined: 2008-06-04T20:38:10+00:00
Location: Mimis vrålåk
Species: NEUROTISK KORSETTKISSE
Steam: Breadwinner
Katt eller hund: Hund

Re: Långrecensionstråden

Unread postby Nameless » 2015-08-04T00:21:47+00:00

Timid-Folf wrote:
Ferarribalto wrote:Raggade du på melon då?


Sån tur att hon inte var där.


Ja jag hade ju läst innan att Lill-Gorf inte var där, men eftersom Fetaronaldo alltid är en så ärlig och uppriktig person så trodde jag självklart på honom och att Lill-Gorf hade förföljt mig dit trots allt. fox_ooo

Ja det var verkligen tur att det inte var så, har ju hört att Lill-Gorf är väldigt folkilsken och farlig trots att hon är gettertjock och bara en halvmeter hög, så jag hade ju behövt gömma mig för henne annars. fox_omgs

Hon skulle säkert till exempel ha stått och filmat när jag tränade yoga och laddat upp det på youtube sen så att ni kunnat skratta åt det, för Lill-Gorf är en ond person. fox_sads

Fetaronaldo är också en mycket ond person som försöker lura mig sådär bara för att jag var lite trött. Några timmar tidigare till exempel var jag övertygad om att tåget hade kört en omväg i racerfart till andra sidan VÄLFÄRDIA och var på väg tillbaka från motsatta hållet och att det skulle ta en massa timmar extra bara för det, vilket jag tyckte var väldigt dåligt. Ja det blir ju lätt lite fel när man är lite trött.

Fetaronaldos onda lögner får 3/10 i betyg. fox_mowrms

För övrigt förresten så fanns det faktiskt en grupp med artister där som kallade sej själva för Melin.
User avatar
Nameless
Jude
 
Posts: 979
Joined: 2013-03-30T23:46:47+00:00
Location: Gavle
Species: Nyarlathotep
Katt eller hund: Katt

Next

Return to Underhållning

Who is online

Users browsing this forum: No registered users and 1 guest

cron